STDAV.P (Funktionen STDAV.P)

Syntax

STDAV.P(tal1;[tal2];...])

Syntaxen för funktionen STDAV.P har följande argument:

• Tal1     Obligatoriskt. Det första talargumentet som motsvarar en population.

• Tal2, ...     Valfritt. Mellan 2 och 254 numeriska argument som motsvarar en population. Du kan också använda en enstaka matris eller en referens till en matris i stället för argument avgränsade med semikolon.

Kommentarer

• STDAV.P antar att argumenten utgör hela populationen. Om argumenten utgör ett urval ur populationen använder du STDAV för att beräkna standardavvikelsen.

• För stora urval returnerar STDAV.S och STDAV.P ungefär samma värden.

• Standardavvikelsen beräknas med "n-1"-metoden.

• Argumenten kan vara tal eller namn, matriser eller referenser som innehåller tal.

• Logiska värden och textrepresentationer av tal som du skriver direkt i argumentuppsättningen räknas.

• Om ett argument är en matris eller en referens räknas bara talen i matrisen respektive referensen. Tomma celler, logiska värden, text eller felvärden i matrisen eller i referensen ignoreras.

• Argument som är felvärden eller text som inte kan översättas till tal orsakar fel.

• Om du vill ta med logiska värden och textrepresentationer av tal i en referens som en del av beräkningen använder du funktionen STDEVPA.

• STDAV.P använder följande formel:

  

  där x är sampelmedelvärdet MEDEL(tal1;tal2;…) och n är sampelstorleken.

Exempel

Kopiera exempeldata i följande tabell och klistra in dem i cell A1 i ett nytt Excel-kalkylblad. När du vill att formlerna ska visa resultat markerar du dem, trycker på F2 och sedan på Retur. Om det behövs kan du justera kolumnbredderna så att alla data visas.